![]() |
|||||
![]() |
|||||
![]() |
Meddelanden om planering |
Meddelande 16.8.2001 UTREDNINGSPLANERNA FÖR FÄRJPLATSERNA, VILKA INLETTS 1998 OCH 1999 TILL STÖRSTA DELEN FÄRDIGA |
|||
![]() UTREDNINGSPLANERNAS BAKGRUND FÄRJMATERIELET GAMMALT OCH VIKTBEGRÄNSAT Inom Åbo vägdistrikts område finns det 21 färjpass, av vilka fyra trafikeras med frigående färjor och de andra med dragfärjor. Tretton färjplatser har en färja som blivit färdig 1971 eller 1972 med en bärförmåga på 44 ton. Den största fordonstyngd som lagstiftningen tillåter är 60 ton NYA FÄRJOR KÖPS EJ Vägverkets direktion har på hösten 1997 godkänt en färjstrategi, enligt vilken nya färjor inte köps under följande tio år, utan i framtiden byggs ersättande fasta förbindelser, dvs. broar. CENTRALISERAD FINANSIERING AV GENOMFÖRANDET På grund av finansieringsfördelningen av underhållet av en fungerande färjtrafik och en regionalt jämn väghållning har finansieringen för att underhålla färjtrafiken och ersätta broar fr.o.m. 1.1.1998 koncentrerats till Vägförvaltningens centralförvaltning. För anskaffandet av utrednings- och vägplaner samt för att beställa byggarbetet svarar vägdistriktet på sin bekostnad. Centralförvaltningen är beredd att årligen finansiera projekten med cirka 50 Mmk. För Åbo vägdistrikts del betyder beslutet att åtminstone ett färjpass byggs varje år. UTREDNINGSPLANERNA FÄRDIGA I HUVUDSAK Åbo vägdistrikt inledde år 1998 och 1999 uppgörandet av utredningsplaner för att utveckla 11 olika färjplatser. Objekten valdes bland de projekt utanför verksamhets- och budgetplanen, vilka preliminärt hade prioriterats utifrån trafikekonomin i Vägverkets år 1996 publicerade interna utredning. Det centrala syftet med utredningsplanerna var att säkerställa att projekten godkändes i samhället och att precisera kostnadskalkylerna. 1998 inledde Åbo vägdistrikt utredningsplanerna för att utveckla följande färjplatser: Attu, Wattkast, Våno, Lövö, Mossala och Kivimo. År 1999 inleddes utredningsplanerna för färjplatserna Saverkeit, Utö, Pinoperä, Hämmärönsalmi och Högsar. Nio av elva utredningsplaner har blivit färdiga. Utredningsplanen för utvecklingen av Våno färjplats avbröts år 2000 av miljöskyddsskäl och på grund av höga byggnadskostnader. Före Högsar utredningsplan uppgjordes en vägnätsplan som blev färdig år 1999. Utredningsplanen har avbrutits för närvarande för att vänta på att strandgeneralplanen blir färdig. OM ALTERNATIVENS KOSTNADER OCH TRAFIKEKONOMIN De beräknade kostnaderna för broprojekten jämte vägarrangemang är 15 40 Mmk. Jämförelsealternativet är att anskaffa en ny färja på 70 ton och förnya strandandordningarna, varvid investeringskostnaderna för färjalternativet är cirka 12 Mmk per färjplats. Förutom investeringskostnaderna ingår de årliga driftskostnaderna i färjalternativet, vilka beroende av färjplatsen är 1,3 1,8 Mmk. Lövö och Våno färjpass trafikeras av 70 tons färjor som blivit färdiga år 1995. För en del av färjplatserna har öppningsbara broalternativ föreslagits, vilka medför årliga driftskostnader på cirka 0,4 0,8 Mmk. Tunnelalternativet var också med i granskningen av en del av färjplatserna, men kostnaderna för genomförandet konstaterades vara cirka 3-4 gånger dyrare än broalternativen. Vid de granskade färjplatserna är byggandet av broar huvudsakligen trafikekonomiskt lönsamt. Förhållandet nytta-kostnad varierar för de olika färjplatserna mellan 1,1 3,0. N/K-förhållandet för det alternativ som valdes för Hämmärönsalmi är 0,9, men i alternativet ingår en ändring av bron Sattisilta till en öppningsbar bro, varav uppstår sådan avsevärd nytta som inte kan värderas i pengar och således beaktas i lönsamhetskalkylerna. BROAR SOM BYGGTS HITTILLS Harvaluoto bro i Pikis blev färdig hösten 1998 (genomfördes delvis med distriktets egen finansiering) och Kirveenrauma bro i Rimito blev färdig hösten 1999. Byggnadsarbetet för Kirkkosalmi-bron i Merimasku inleddes år 2001 och bron blir färdig år 2002 (i projektet ingår en klaffbro som betjänar båttrafiken i Särkkä). TIDTABELL FÖR BYGGARBETENA 2002 Vägverkets centralförvaltning fattar beslut om de objekt som årligen skall byggas. Åbo vägdistrikt har föreslagit att brobyggen inleds enligt följande
|