|
|||||
|
|||||
|
Grunduppgifter och dokument | ||||
| BESLUT OM GODK�NNANDE AV
UTREDNINGSPLAN 25.9.2001 |
||
| Utveckling av Ut� f�rjplats Finby Utredningsplan |
||
| Projekt Beslut Allm�nna v�gar Enskilda v�gar Annat Kostnader Unders�kta alternativ Planl�ggningssituationen Effekterna av projektet Trafik, trafiks�kerhet och trafikekonomi Den genomsnittliga trafikm�ngden p� f�rjan uppgick 1999 till 141 bilar/dygn. Trafikm�ngderna sommartid var betydligt st�rre eller 276 bilar/dygn 1999. F�rjans b�righet �r 44 ton och den orsakar i medeltal ett dr�jsm�l f�r bilisterna p� cirka 7 minuter. K�bildning f�rekommer s�llan. Vid f�rjplatsen eller dess n�rhet har det inte intr�ffat n�gra polisrapporterade trafikolyckor p� 1990-talet. I och med bron f�rsvinner dr�jsm�len och de besv�rliga arrangemangen nattetid. N�r f�rjans viktbegr�nsning f�rsvinner kan de tyngre transporterna ske utan att lasten delas, vilket inneb�r en aning inbesparingar i transportkostnaderna. F�r den l�tta trafiken �r bron tillfredsst�llande med tanke p� hur l�nga och branta stigningarna �r. Den l�tta trafikens volym f�ruts�tter inte n�gon s�rskild led f�r den l�tta trafiken. Djupet p� den nuvarande farleden vid f�rjplatsen �r l�mpligt f�r handelssj�farten, men det f�rekommer just inga s�dana fartyg i farleden, utan den st�rsta anv�ndargruppen best�r av fritidsb�tar. B�de motorb�tar, brandverkets och andra myndigheters mindre farkoster ryms under bron, vilket t�cker cirka 90 % av sj�trafiken sommartid. Segelb�tarna och sj�bevakningens nya r�ddningsfartyg av RV-klass samt andra �ver 6 m h�ga fartyg m�ste g� runt Ut� p� sydsidan l�ngs den farled som skall byggas. Med beaktande av det ringa antalet segelb�tar har ol�genheten bed�mts som obetydlig. Den goda s�kerhetsniv�n f�r v�gtrafiken bevaras, eftersom hastighetsniv�n p� v�gen �r l�g och v�gen �r smidig och s�ker vad g�ller k�rgeometrin. S�kerheten f�r sj�trafiken ombes�rjs med sj�m�rken f�r sj�farten. Nyttokostnadskvoten f�r projektet �r 2,1. De kostnadsinbesparingar som byggandet av bron inneb�r p� en tid av 30 �r �r 26 Mmk. Ytterligare inbesparingar p� 12 Mmk f�s av att man inte beh�ver skaffa n�gon ny f�rja. De st�rsta inbesparingarna f�s av att drifts- och underh�llskostnaderna minskar fr�n 1,3 Mmk till 0,1 Mmk per �r. I trafikantkostnaderna uppst�r sm� inbesparingar till f�ljd av inbesparad tid f�r f�rjeresan.
Markanv�ndningen p� Ut� styrs av regionplanen och Niksors strandplan. I kommunen utarbetas dessutom som b�st en strandgeneralplan. Den l�ga bron j�mte v�gregleringarna placeras n�stan helt och h�llet i den nuvarande v�gkorridoren, varf�r det inte f�religger n�gon konflikt med den aktuella strandgeneralplanen. Bron medf�r smidigare f�rbindelser mellan de s�dra �arna i Finby och kommuncentrumet. De lokala inv�narna och sommarstuge�garna upplever detta som n�gonting positivt. � andra sidan befarar man att detta medf�r �kad orolighet och obeh�rig vistelse p� omr�det. Attityden till en fast f�rbindelse �r reserverad p� �arna. P� grund av bron f�rsvinner tre arbetsplatser (situationen �r 2000) och f�rjf�rarna �r tvungna att hitta motsvarande eller nya uppgifter.
Byggandet av en fast f�rbindelse avslutar ett f�r sk�rg�rden typiskt s�tt att f�rdas p� det granskade avsnittet. En l�g, fast bro f�r�ndrar Niksorstr�mmens n�rlandskap, men hotar inte n�mnv�rt omr�dets kulturhistoriska v�rden eller naturv�rden. G�rdsplanerna och trivseln vid de n�rmast bel�gna byggnaderna f�rs�mras. Det grunda Algrundet och tryggandet av att f�rbindelserna fungerar inneb�r att man m�ste bygga bankar, vilket omformar Algrundets s�dra strand. Brobankarna str�cker sig dock inte lika l�ngt ut fr�n stranden som de nuvarande v�gbrytarna, varvid str�mningsf�rh�llandena i sundet inte f�rs�mras av att bankarna och pelarna byggs. De nuvarande v�gbrytarna kommer att avl�gsnas.
Under utarbetandet av planen har mark�gare och �vriga sak�gare samt de vilkas boende, arbete eller �vriga f�rh�llanden planen kan inverka p�, reserverats m�jlighet att framf�ra sin �sikt i saken. Under planeringsarbetets g�ng h�lls tv� tillst�llningar f�r allm�nheten, 16.6.1999 och 8.3.2000. Utl�tande om planen har beg�rts av Finby kommun, Sydv�stra Finlands milj�central och Egentliga Finlands f�rbund. Dessutom har man beg�rt utl�tande av Sk�rg�rdshavets sj�fartsdistrikt, sj�f�rsvarsomr�de och sj�bevakning, museiverket, Finlands sj�historiska museum och �bo landskapsmuseum samt Finlands b�tf�rbund och Finlands seglarf�rbund. Dessutom har de, vilkas r�tt eller f�rdel planen ber�r, beretts tillf�lle att framst�lla anm�rkningar. Planen har varit offentligt framlagd i Finby kommun 25.8–29.9.2000. Ocks� Eken�s stad ville ge ett utl�tande om planen efter att planen varit offentligt framlagd 19.10–10.11.2000.
Under den officiella tiden f�r framl�ggandet i Finby kommun framst�lldes fem anm�rkningar mot planen. Dessutom framst�lldes 15 anm�rkningar p� basis av kung�relsen i Eken�s stad. Kirsi-Marja och Esa Lecklin har framst�llt likalydande anm�rkningar med anledning av framl�ggandet av planen i b�de Finby kommun och Eken�s stad. I Finbyfallet meddelar de att de ger sitt utl�tande i egenskap av mark�gare, vars f�rdel och r�tt planen ber�r och i Eken�sfallet meddelar de att de �ger en andrabostad i byn Kvigos, och d�rifr�n g�r de segelturer i sk�rg�rden. De anser att broprojektet inte �r samh�lleligt godtagbart, att promemoriorna fr�n tillst�llningarna f�r allm�nheten inte st�mmer �verens med tillst�llningarna och att sj�trafikanternas frihet m�ste tryggas ocks� framdeles. De mots�tter sig den f�reslagna l�ga bron, underst�der fortsatt f�rjetrafik samt anser att en 70 tons f�rja �r �verdimensionerad och att bron ser hemsk ut. Om bron trots allt m�ste byggas skall den g�ras h�g (minst 20 m). Till sist vill de f�rhindra att eken�sborna avskiljs fr�n det �ppna havet f�r att bli fastlandssk�rg�rdsbor. Enligt �bo v�gdistrikt kan bron anses vara samh�lleligt godtagbar, �ven om den onekligen ocks� har skadliga effekter. V�gdistriktet har enligt de allm�nt anv�nda ber�kningsprinciperna bed�mt att bron �r trafikekonomiskt l�nsam, och Finby kommun har � sin sida ansett att broprojektet �r till nytta f�r kommuninv�narnas f�rbindelser och utvecklingen av n�ringslivet i kommunen. Milj�konsekvenserna, vilka bl.a. milj�centralen har bed�mt i sitt utl�tande, �r relativt sm�. De skadliga effekterna �r st�rst f�r segelb�tstrafiken fr�n Saloh�llet till Finby eller Eken�s, och Kirsi-Marja och Esa Lecklin representerar den kategorin. Ol�genheterna kan dock inte anses osk�liga n�r de farleder som ing�r i planen byggs. Segelb�tarna utesluts inte fr�n n�got vattenomr�de genom att bron byggs. V�gdistriktet anser inte att �arna inom Eken�s �ndras om till fastland liksom inte heller att eken�sborna avskiljs fr�n det �ppna havet och den yttre sk�rg�rden i och med att bron byggs. Det �r motstridigt att man i anm�rkningen mots�tter sig en l�g bro av utseendeorsaker, medan man d�remot godk�nner en h�g bro, som experterna anser vara en l�sning som inte passar in i landskapet. En h�g bro �r ocks� dyr och ol�nsam i fr�ga om nyttof�rh�llandet. Tillst�llningarna f�r allm�nheten har varit �ppna tillst�llningar, d�r m�let har varit att man efter inledningsanf�randena samlar information och ber�rda parters synpunkter medan man diskuterar planerna. Promemoriorna baserar sig d�rf�r ofta p� anteckningar fr�n diskussioner som f�rts p� tu man hand, det �r s�ledes inte ett formellt exakt protokoll fr�n tillst�llningens g�ng.
Salon Pursiseura har framst�llt en anm�rkning som undertecknats av Kirsi-Marja Lecklin. I den kr�vs att f�rjetrafiken forts�tter ocks� efter �r 2008. Om bron byggs skall den vara antingen r�rlig eller �ver 20 meter h�g. Broar borde byggas bara p� s�dana platser som �r samh�lleligt godtagbara och som de lokala inv�narna vill ha. I anm�rkningen f�ster man ocks� uppm�rksamhet vid friheten att r�ra sig till sj�ss, ifr�gas�tter grunderna f�r l�nsamhetsber�kningarna och �r bekymrad �ver milj�- och kulturv�rdena. �bo v�gdistrikt konstaterar att den samh�lleliga godtagbarheten av projektet, Finby kommuns synpunkter, d�r man bed�mt projektet med tanke p� kommunens och kommuninv�narnas intressen, ol�genheterna f�r sj�trafiken samt milj�konsekvenserna har behandlats i samband med bl.a. ovan n�mnda anm�rkning samt utl�tandena av Finlands b�tf�rbund och Finlands seglarf�rbund. V�gf�rvaltningen �r � sin sida intresserad av att ordna sk�rg�rdsf�rbindelserna p� b�sta m�jliga s�tt med tanke p� samh�llet. F�r Ut�s del har man efter gjorda utredningar stannat f�r att det borde byggas en l�g bro, eftersom den �r bl.a. den ekonomiskt mest l�nsamma, den som kommunen vill ha och dess milj�konsekvenser �r f�. Det �r inte motiverat med en r�rlig bro, eftersom det kan byggas en farled runt Ut� utan att det orsakas osk�lig ol�genhet med omv�gar f�r segelb�tarna. Byggnadskostnaderna f�r en r�rlig bro �r cirka 7 Mmk h�gre �n f�r en l�g bro och dessutom belastar de h�ga driftskostnaderna l�nsamheten f�r en r�rlig bro. En h�g bro �r t.o.m. cirka 21 Mmk dyrare, ol�nsam och passar inte in i landskapet.
Ranmarina Ab mots�tter sig en brol�sning, d�r den fria h�jden �r l�gre �n 20 m. Om man �nd� stannar f�r en l�gre bro ber man i anm�rkningen beakta, att farleden under bron skall vara s� bred som m�jligt samt minimih�jden 6,5 m och att farleden f�r segelb�tarna skall vara trygg ocks� f�r nyb�rjare samt dessutom ljusreglerad. P�st�endena i tidningarna om att den nuvarande farleden till 90 % anv�nds av motor- och roddb�tar �r felaktiga. Av Ranmarinas kunder �r cirka 80 % segelb�tar, antalet kunder �kar hela tiden och av tillv�xten �r 90 % stora 8–15 tons segelb�tar. �bo v�gdistrikt konstaterar med anledning av anm�rkningen att �ndringen av brons fria h�jd till 6,5 m kan unders�kas i samband med den fortsatta planeringen och att det torde kunna genomf�ras p� ett sk�ligt s�tt. Med den planerade farledsplanen f�rb�ttras s�kerheten f�r b�ttrafiken som helhet. Den planerade farleden s�der om Ut� �r inte i fr�ga om f�rh�llandena p� n�got s�tt exceptionell i Sk�rg�rdshavet. Vid de ber�kningar som gjordes under en veckas tid i samband med utarbetandet av utredningsplanen uppgick segelb�tarnas andel till cirka 11 %. Skillnaden j�mf�rt med Ranmarinas kunder kan till stor del bero p� att av de b�tar som passerade f�rjplatsen var st�rsta delen motor- och roddb�tar, vilka inte �r typiska kunder hos ett dylikt f�retag.
Eric Wickstr�m mots�tter sig att bron byggs och kr�ver att f�rjef�rbindelsen bevaras. Som en f�ljd av bron skulle bl.a. all slags oro, ofog och st�lder, buller och nedsmutsning �ka p� Ut�. En f�rja f�rhindrar b�ttre dessa ol�genheter, eftersom det g�r snabbare att l�mna �n �ver bron. Ocks� f�rjf�rarna har en lugnande inverkan. I och med bron f�rs�mras hela milj�n p� Ut�, �tminstone f�r de st�rre mark�garna. �bo v�gdistrikt meddelar med anledning av anm�rkningen att m�nga sk�rg�rdsbor upplever nackdelen med en fast f�rbindelse som r�dsla f�r att skadeg�relse och otrygghet �kar p� �n. Bl.a. vid den unders�kning som gjordes p� Harvar� i Pikis har det dock framg�tt, att inv�narnas uppfattning om �kade st�rningar har varit mycket mera negativ f�re bron �n efter att bron byggdes.
Lars Svahnb�ck anser att en bro, d�r den fria h�jden �r 6 m, �r ett l�mpligt alternativ efter vissa �ndringar. I bro�nden p� Algrundets sida bryter brobanken den naturliga strandlinjen, vilket leder till uppkomsten av ett misslyckat, konstgjort landskap. Bron skall f�rl�ngas �nda till strandlinjen. Banken skulle ocks�, efter att v�gbrytarna har avl�gsnats, begr�nsa vattenstr�mningen i sundet. V�gbankarna i Finby har f�rs�mrat vattentillst�ndet och -kvaliteten i de s�dra och �stra delarna av Finby. I samband med byggandet av bron skall man i banken norr om Algrundet bygga ordentligt stora, t.ex. tv� 20 m l�nga �ppningar f�r att f�rb�ttra vattenstr�mningen och -v�xlingen. �bo v�gdistrikt konstaterar att l�ngden p� bron baserar sig p� noggranna utredningar och �verv�ganden under planeringens g�ng. Den allm�nna principen vid broprojekt �r att man undviker bankar i sj�n. Man har inte ansett att en 25 m l�ng bank i sj�n p� Algrundets sida har n�gra s�rskilda, skadliga effekter. Bro�nden placeras i en liten vik, varvid den nuvarande strandlinjen formas om till denna del, men sundets tv�rsektion blir egentligen inte smalare. Fyllandet av viken g�r det m�jligt att anpassa brobanken efter landskapet. Med omsorgsfulla planteringar och avl�gsnandet av v�gbrytarna och f�rjef�stets konstruktioner f�r�ndras den nuvarande situationen, men inte n�dv�ndigtvis till det s�mre. Genom att avl�gsna v�gbrytarna �terst�lls str�mningsf�rh�llandena i sundet n�rmare den ursprungliga situationen, varf�r byggandet av bron inte har n�gra skadliga effekter p� str�mningarna i sundet. Att f�rl�nga bron med 25 m skulle kosta cirka 1,5 Mmk. Brons niv� borde h�jas i Algrundets �nde, vilket skulle medf�ra problem f�r anslutningsregleringarna till fastigheterna p� Algrundet. Det �r sant att v�gbankarna i Finby har orsakat problem f�r vattenstr�mningarna och -kvaliteten. Det h�r broprojektet medf�r dock inte n�gra s�dana effekter, varf�r det inte �r motiverat att bygga eventuella str�mnings�ppningar i samband med det h�r projektet. Behovet av str�mnings�ppningar liksom ocks� byggnadstidpunkten i Finby granskas ytterligare i en s�rskild utredning. Finby kommun har konstaterat med anledning av de framst�llda anm�rkningarna, att bron enligt kommunstyrelsens uppfattning inte st�r b�ttrafiken p� omr�det. St�rsta delen av b�tf�rarna kan ocks� i forts�ttningen anv�nda den nuvarande farleden och resten den nya omv�gen. Den l�ngre seglingsstr�ckan �r en marginell ol�genhet n�r man ser till helheten f�r byggandet av en fast f�rbindelse (b�ttre dagliga f�rbindelser f�r sk�rg�rdens fasta bos�ttning och n�ringsverksamheterna m.m.), med beaktande av att det fr�mst �r fr�ga om fritidssyssels�ttning.
John Lindahl (Tenala), Kaj Mattson (Padva, Bromarv), Lars von Herzen (Bromarv), Harri Hintikka (S�dra Kvigos), Liisa Barner- Rasmussen (Tenala), Timo och Marianne Tuominen (Kvigos), Maija Ali-Melkkil� (S�dra Kvigos), Eva Paatela och Anna �sterlund (Tenala), Ch. Hausen (Eken�s, V�stvallen), Stig Hausen (Eken�s), Bj�rn Sandelin (Tenala), Monica Wallin (Bromarv), Mats Smedslund (Eken�s) och Maija Kairamo (Bromarv) har framst�llt likalydande anm�rkningar, d�r man mots�tter sig en 6 m h�g bro, godk�nner i n�gra anm�rkningar en r�rlig bro och i n�gra en 24 m h�g bro. I anm�rkningarna h�nvisas till �kade seglingstider mot F�rby i Finby och ut mot havet. Den planerade omv�gen anses vara l�ng med st�llvis farliga grund och d�rf�r farlig att segla. En l�g bro p�st�s slutligt f�rhindra en trygg segling fr�n Eken�s inre sk�rg�rd till det �ppna havet.
�bo v�gdistrikt konstaterar med anledning av anm�rkningarna att brons inverkan p� b�ttrafiken har behandlats l�ngre fram i samband med utl�tandet av Finlands b�tf�rbund. F�rbindelserna till det �ppna havet torde vara viktigare f�r eken�sborna �n f�rbindelserna mot Salo. �bo v�gdistrikt betonar att en 3 km l�ngre resa fr�n Tenalah�llet till det �ppna havet kan anses ringa eftersom det �r fr�ga om fritidssyssels�ttning. Resan fr�n Bromarv, d�r en del av dem som framst�llt anm�rkningar bor, till �ppna havet f�rkortas med cirka 8 km. J�mf�r man sj�s�kerheten i de nuvarande farlederna och de nya farlederna som helhet, f�rb�ttras s�kerhetsniv�n. F�rbindelserna till det �ppna havet sk�rs inte av slutligt, de nya farlederna byggs och utm�rks s� att det �r tryggt att anv�nda dem. Sk�rg�rdshavets sj�fartsdistrikt har gjort prelimin�ra planer f�r farlederna.
Finby kommun f�rordar det fasta broalternativet som framst�lls i utredningsplanen och anser att det �r s�v�l markanv�ndningsm�ssigt som landskapsm�ssigt och ekonomiskt l�nsamt. Kommunen anser att bron st�der kommunens str�vanden och m�l att utveckla trafikf�rbindelserna mellan kommunens olika delar och omr�den, den skapar b�ttre f�ruts�ttningar f�r att idka och utveckla n�ringsverksamheten i kommunens sk�rg�rdsdelar samt g�r dem som bor d�r mera j�mlika i fr�ga om r�rligheten med kommunens �vriga inv�nare. Brol�sningen st�mmer �verens med kommunens planl�ggnings- och markanv�ndningsbeslut. F�r det omr�de som omfattas av planen har gjorts en generalplan f�r kommunens strandomr�den, vilken har h�nskjutits till V�stra Finlands milj�central f�r fastst�llande. Kommunen konstaterar i sitt utl�tande ocks�, att man vid byggandet av bron skall str�va maximalt efter att utnyttja m�jligheten att �ka vattenstr�mningen i och med att v�gbrytarna avl�gsnas. Kommunen anser att den ol�genhet som bron orsakar b�ttrafiken �r ringa.
Milj�centralen kostaterar ocks� att milj�konsekvenserna av de l�ga broarna �r annars av samma niv� men att klaffkonstruktionen g�r en r�rlig bro tyngre i Algrundets �nde, vilket inverkar p� brons utseende och fordrar mera bankbyggnad. I och med att v�gbrytarna rivs skulle bron dock inte ha n�gon skadlig inverkan p� vattenstr�mningen i sundet. Milj�centralen anser inte att en h�g bro �r m�jlig eftersom ol�genheterna f�r landskapet, naturv�rdena, kulturmilj�n och fastigheterna p� omr�det �r betydande.
�bo v�gdistrikt konstaterar med anledning av utl�tandet att det inte �r motiverat att koppla byggandet av str�mnings�ppningar i brobankarna ihop med broprojektet. De unders�ks av v�gdistriktet i en s�rskild utredning om str�mnings�ppningarna, d�r ocks� en inb�rdes prioritering av projekten g�rs. Som ett resultat av utredningen avg�rs f�ruts�ttningarna och tidpunkten f�r att bygga str�mnings�ppningarna.
�bo v�gdistrikt konstaterar med anledning av sj�fartsdistriktets utl�tande att bron inte har n�gon betydande inverkan p� handelssj�farten, eftersom trafiken �r mycket ringa (MKK: logistisk utredning). De mest betydande av myndighetsb�tarna med tanke p� dimensioneringen �r Sk�rg�rdshavets sj�bevaknings farkoster, vars j�rnb�t (RV), som l�mpar sig f�r menf�restrafiken, fordrar en fri h�jd p� 8 m. Vid broprojekt har man f�rs�kt beakta kravet p� en 8 m fri h�jd om det bara sk�ligen �r m�jligt. I Ut�projektet n�s dock en 2,8 Mmk inbesparing av byggnadskostnaderna med en bro vars fria h�jd �r 6 m j�mf�rt med en h�gre och l�ngre bro, vars fria h�jd �r 8 m. Ocks� brobankarna blir l�gre, varvid anslutningsregleringarna i n�rheten av stranden underl�ttas och brons anpassning till landskapet f�rb�ttras. Sk�rg�rdshavets sj�bevakning har godk�nt utredningsplanel�sningen p� den ifr�gavarande platsen med de motiveringar som v�gdistriktet framst�llt.
F�r museiverkets del har utl�tandet getts av Finlands sj�historiska museum, som konstaterar i sitt utl�tande att projektet f�ruts�tter en arkeologisk f�runders�kning. Till den h�r en genomg�ng av bakgrundsmaterial, side scan sonar -kartl�ggning, eventuella kontrolldykningar samt rapportering. P� basis av f�runders�kningarna avg�rs behovet av ytterligare �tg�rder. �bo v�gdistrikt konstaterar, att unders�kningarna g�rs f�r att s�kerst�lla att man f�rfar p� det s�tt som f�ruts�tts i fornminneslagen. Det �r sk�l att vidta de praktiska arrangemangen f�r unders�kningen f�rst i samband med den fortsatta planeringen, om det verkar sannolikt att projektet kommer med i broprogrammet.
�bo v�gdistrikt konstaterar med anledning av utl�tandet att det �r fr�ga om b�ttrafik som fritidssyssels�ttning, vilket �r sv�rt att v�rdera i fr�ga om tid eller kostnader (MKK: logistisk utredning). F�r motorb�tarnas del utesluter brol�sningen inga redan befintliga f�rbindelser. De planerade nya b�tfarlederna, sammanlagt cirka 30 km, av vilka ungef�r en tredjedel �r redan i detta nu icke utm�rkta b�trutter, ger d�remot b�tf�rarna m�jlighet att v�lja b�de nya, kortare och tryggare rutter. S�kerheten f�rb�ttras n�r det bl.a. finns alternativa farleder beroende p� v�derleksf�rh�llandena eller n�r b�tarna kan s�ka sig bort fr�n handelssj�fartsfarleden in till Salo. Alla de farleder som forts�tter �ster om f�rjplatsen �r �terv�ndsfarleder. F�rbindelserna �sterifr�n till det �ppna havet har st�rre betydelse f�r b�ttrafiken. Brol�sningen i utredningsplanen j�mte de nya farlederna har inte n�gon st�rre negativ inverkan p� dem (resan blir bara ca 3 km l�ngre). Resorna till Bromarv f�rkortas (ca 8 km) t.o.m. p� grund av de nya farledsregleringarna. Den st�rsta effekten lokalt har bron p� den segelb�tstrafik som kommer fr�n Saloh�llet till Ranmarina varvet, H�st� g�sthamn, Salo segels�llskaps fastighet p� Iso Marjasaari och Tenala. L�ngden p� omv�gen, cirka 6–11 km, beror p� om man i j�mf�relsen utg�r fr�n de nuvarande b�tfarlederna eller b�trutterna. N�r man dryftar dessa ol�genheter f�r segelb�tstrafiken m�ste man i j�mf�relsen beakta bl.a. byggnads- och driftskostnaderna f�r en r�rlig bro, de h�ga kostnaderna, ol�nsamheten och effekterna p� landskapet av en h�g bro samt de dyra driftskostnaderna och negativa effekterna av f�rjetrafiken p� den interna trafiken och utvecklingen av n�ringarna inom kommunen. R�kningen av b�ttrafiken gjordes under den s.k. livliga seglingsperioden med slumpm�ssigt urval under samma vecka vid alla �r 1999 p�b�rjade planeringsobjekt f�r att erh�lla j�mf�rbara resultat. Veckan �r s�ledes lika representativ som vilken vecka som helst. Det har inte varit m�jligt att g�ra hela sommaren t�ckande b�ttrafikr�kningar vid de 11 planeringsobjekten. Inte heller uppskattningarna av v�gtrafiken vid broplatserna baserar sig p� fortsatta r�kningar. Enligt uppgifter fr�n Sj�fartsdistriktet uppg�r underh�llskostnaderna f�r de ers�ttande b�tfarlederna till cirka 50 000 mk per �r. �ven om dessa kostnader innefattas i de ekonomiska ber�kningarna �r deras effekt p� nyttokostnadskvoten liten, och d�rf�r har de ingen v�sentlig betydelse f�r j�mf�relsen och valet mellan alternativen.
�bo v�gdistrikt h�nvisar vad g�ller b�ttrafikr�kningarna och effekterna f�r b�ttrafiken till vad som konstaterades om utl�tandet av Finlands b�tf�rbund. Omv�gen �r inte 7 sj�mil l�ngre �n den nuvarande str�ckan utan cirka 3 sj�mil l�ngre �n de nuvarande b�tfarlederna eller cirka 6 sj�mil l�ngre �n de nuvarande icke-utm�rkta b�trutterna. Om f�rjplatsen passeras av 150 segelb�tar som h�r till Salo segels�llskap och som bes�ker Iso Marjasaari, kan man fr�ga om alla av dessa upplever omv�gen som en ol�genhet. �tminstone i den anm�rkning av Salo segels�llskap som undertecknats av Kirsi-Marja Lecklin s�gs, att bara en del av segels�llskapets b�tar har F�rby i Finby som hamnplats. B�tarna har hamnplatser ocks� i Dalsbruk, L�v� och vid s�dana sommarstugebryggor, fr�n vilka man kommer till Iso Marjasaari s�derifr�n fr�n �ppet hav. F�r dessa segelb�tar �r omv�gen obetydlig. Vid ber�kningen av nyttokostnadskvoten beaktas alla de f�rdelar och kostnader f�r olika parter, vilka kan r�knas om i pengar. I l�nsamhetsber�kningen, som utg�r bara en del av den samh�llsekonomiska bed�mningen, kan man inte beakta vilken effekt f�rjans f�rsvinnande eller broarbetsplatsen har p� syssels�ttningen och p� att n�ringslivet blir livligare. F�rutom syssels�ttningseffekterna finns det m�nga andra effekter som inte kan beaktas i ber�kningarna, s�som effekterna p� landskapet, naturen, markanv�ndningen och samh�llsstrukturen. F�rjeverksamheten sk�ts i detta nu av V�gaff�rsverkets f�rjerederi, vars m�jligheter att syssels�tta f�rjf�rarna �r sv�rt att bed�ma f�r enskilda broars del bl.a. p� grund av tidpunkterna f�r brobyggnadsarbetena och personalens pensioneringar. � andra sidan har man inte ens ansett att det finns f�ruts�ttningar att bed�ma byggnadsindustrins syssels�ttningseffekter i utredningsplanen, eftersom tidpunkten f�r brobygget har stor betydelse f�r detta inom den konjunkturk�nsliga jordbyggnadsbranschen. Ers�ttandet av f�rjor med broar granskas �vergripande i trafiksystemplanen f�r �bo sk�rg�rd och i det f�rfarande vid milj�konsekvensbed�mningarna enligt MKB 24 � som g�ller program och planer i anknytning till trafiksystemplanen.
�bo v�gdistrikt konstaterar, att om man utf�r de planerade farledsarbetena samtidigt som bron byggs, blir ol�genheterna f�r segelb�tstrafiken till och fr�n Eken�s sm�. V�gf�rvaltningens centralf�rvaltning har ingenting att till�gga till v�gdistriktets st�llningstaganden. Till�mpade best�mmelser
Fastighets�garna och �vriga sak�gare kommer att underr�ttas om detta beslut i enlighet med 106 � lagen om allm�nna v�gar, och samtidigt underr�ttas de som framst�llt anm�rkningar mot planen och vilkas adress �r k�nd, i enlighet med 18 � f�rordningen om allm�nna v�gar.
Direkt�r Bitr�dande direkt�r |