|   Vasa v�gdistrikt 
          Aktuellt  
           
              | 
          Vasa
          v�gdistrikt: aktuellt
             
          Meddelande 26.3.2003 
          Vinterv�gh�llningen vintern 2002/03 
             
            
            V�derleksf�rh�llandena under vintern 
             
            Enligt v�derleksobservationerna var den g�ngna vintern en aning besv�rligare �n i
            genomsnitt m�tt med f�ljande bidragande faktorer: medeltemperatur, sn�m�ngd och
            m�ngden underskridningar av frysnings-punkten (underskridningen av frysningspunkten anger
            m�ngden fall, d�r temperaturen som m�ttes med tre timmars mellanrum sj�nk fr�n
            plus-grader till temperaturer under noll). Medeltal f�r midvintern (december
            februari); Medeltemperaturen var 10,0 � C (medeltal 7,0) underskridning
            3,0 � C  
            Sn�m�ngden var 72,0 cm (medeltal 70,0 cm) �verskridning 2,0 cm 
            Frysningspunkter 19,0 st. (medeltal 16,6 st.) �verskridning 2,4 st.  
             
            
            Kvalitetskrav 
             
            V�garna har indelats i vinterunderh�llsklasser och deras kvalitetskrav beskrivs i
            entreprenadhandlingarna. Kvalitetskraven och vinterunderh�llsklasserna finns ocks� p�
            V�gf�rvaltningens Internetsidor.  
             
            
            F�rverkligad kvalitet 
             
            Vinterunderh�llsarbetena utf�rs som entreprenader och de �r totalprisbaserade
            kvalitetsansvariga entreprenader, vilket betyder att entrepren�ren sj�lvst�ndigt, utan
            styrning av V�gf�rvaltningen vidtar de dagliga, n�dv�ndiga �tg�rderna, rapporterar
            om sin verksamhet samt g�r avvikelserapporter ifall entrepren�ren av en eller annan
            orsak inte uppn�r den kvalitetsniv� som man kommit �verens om i entreprenadavtalen.
            V�gf�rvaltningen f�ljer kvaliteten med hj�lp av stickprov och beslutar om sanktioner
            f�r entrepren�ren f�r konstaterade underskridningar. V�gf�rvaltningen har best�llt
            kvalitetsm�tningarna av en utomst�ende konsult. M�tningarna baserar sig p� sporadiska
            observationer p� v�gn�tet ocks� utanf�r arbetstiden samt under veckosluten. Av
            observationerna inom Vasa v�gdistrikt har 3,5 % underskridit kvaliteten. (Mellersta
            Finland 3,4 %, Tammerfors 2,0 %, Bj�rneborg 2,3 %). Enligt m�tningarna av
            kvalitetsuppf�ljningarna har det f�rekommit en aning flera kvalitetsunderskridningar
            inom Vasa v�gdistrikt �n inom de angr�nsande entreprenadomr�dena.  
             
            
            Utvecklings�tg�rder 
             
            Man f�ljer enhetliga riktlinjer och kvalitetsniv�er i hela landet. Distriktet kan
            d�rf�r inte ta i bruk egna kvalitetskrav som avviker fr�n kvalitetskraven i de �vriga
            distrikten. P� basis av de erfarenheter och den re-spons som man f�tt har man inom Vasa
            v�gdistrikt vidtagit och kommer att vidta f�ljande �tg�rder, vilka ryms inom de
            �verenskomna allm�nna riktlinjerna; Vinterunderh�llsklassificeringen har justerats s�,
            att vinter-underh�llsklassen kommer att h�jas med en klass p� 475 km fr�n och med
            1.10.2003. R�knat i entreprenadpriser inneb�r detta en till�ggs-satsning p�
            vinterunderh�llet med 255 000 /�r. 
             
            Det har under de senaste �ren st�llts stora m�l f�r inbesparingar vad g�ller m�ngden
            salt som anv�nds inom halkbek�mpningen i hela landet. Detta beror p� att man vill
            skydda milj�n och att trafikanterna kraf-tigt mots�tter sig anv�ndningen av salt. De
            m�ngder salt som anv�nds inom halkbek�mpningen har minskat betydligt inom Vasa
            v�gdistrikt fr�n m�ngderna 1990. D� anv�ndes 20 664 ton (=den st�rsta m�ng-den),
            medan m�ngden 2001 var 7 716 ton (=den minsta m�ngden). Under 2002 anv�ndes 8 312 ton
            och fram till slutet av februari har man i vinter anv�nt 5 396 ton. Distriktet har
            best�mt att den genomsnittliga m�ngden �r 8 500 ton/�r, vilket man redan har uppn�tt.
            P� grund av de h�jda vinterunderh�llsklasserna kommer m�ngden salt som anv�nds att
            �ka till cirka 10 000 ton/�r. Anv�ndningen av salt har under de senaste �ren kommit
            ner till en s�dan niv�, att en ytterligare s�nkning syns som s�nkt underh�llsniv�
            p� v�garna. 
             
            Kvaliteten p� v�gn�tet av l�gre klass f�rb�ttras genom att man i de kommande
            entreprenaderna �kar kravet p� sandning och att ytan g�rs skrovlig. En j�mn, isig
            v�gbana uppfyller inte de uppst�llda friktionskraven och de vidtagna
            underh�lls�tg�rderna skall ocks� synas inom driften av v�garna. 
             
            Som ett enstaka exempel kan n�mnas Vasa  Lillkyro v�gen, som vi fick respons om
            senaste vinter bl.a. p� grund av sp�ren p� v�gen. N�sta vinter kommer
            underh�llsniv�n p� v�gen att h�jas en aning genom att man �kar saltningen och
            hyvlingen i form av anpassat underh�ll. 
             
             
            
            Till�ggsuppgifter: Ingenj�r Raimo Sillanp��, tfn 0204 22 7583   
             
           |